Den ekologiska vinodlingen (eng. organic (wine) farming) påminner i hög grad om den traditionella vinodlingen som praktiserades under slutet av 1800- och början av 1900-talet. En ekologisk vingård utesluter konstgjord gödsel, syntetiska bekämpningsmedel, tillväxtreglerare och hormoner.
Att odla ekologiskt innebär att man har en helhetssyn på samspelet mellan jord, vatten, luft, växter och djur.
Man använder sig av gårdens eget gödsel, och sjukdomar som kan drabba vinrankorna (ex. mjöldagg) får besprutas med en vätskeblandning gjord på kopparsulfat och släckt kalk. Denna vätska är biologiskt nedbrytbar vilket innebär
att den kort efter besprutning upphör att vara aktiv och därför inte kan skada närliggande växt- och djurliv. Skador på vinrankorna som orsakas av insekter (försöks) bekämpas genom naturliga fiender till skadedjur och skadeinsekter
som lever på odlingsområdet.

I vineriet strävar man efter en så minimal manipulation av vinet som möjligt; man försöker undvika överdriven filtrering och klarning, samt tillsätta av smakämnen (t.ex. ekstavar). Många ekologiska vinodlare föredrar också druvans naturliga jäststammar för jäsningen. Klassificeringen "certifierad ekologisk odling" får jordbruket först då det har genomgått ett 3-årigt övergångsstadium. KRAV är kontrollorganisationen för ekologisk odling i Sverige

Biodynamisk vinodling
Även inom den biodynamiska odlingen arbetar man för en samverkan mellan jordens, vattnets, luftens, växternas
och djurens specifika funktioner. Man arbetar med de naturliga förutsättningarna på varje specifik vingård och
odlingen är helt fri från gifter så som syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Skillnaden mellan ekologisk odling och biodynamisk odlingen är att den senare dessutom;- är baserad
på antroposofins filosofi (grundad av Rudolf Steiner 1924) och styrs av månens cykler och kosmiska kretsar, dvs.
den astronomiska kalendern
- innefattar användandet av sex biodynamiska välkända medicinska preparatväxter (brännässla, ekbark, maskros, kamomill, rölleka och valeriana) vars funktion är att tillsammans med gårdens olika gödselslag aktivera jordens
egna krafter och förbättra dess bördighetsegenskaper. Detta görs genom att applicera preparatblandningen på
specifikt bestämda tidpunkter
- användandet av kompostering för att även det förbättra jordens bördighet
- sköter gården i sin helhet som en levande organism
- ser varje gård som en unik individ med sin egen utgångspunkt, nedärvda miljö och sociala förhållanden,
man strävar efter att bli totalt självförsörjande
- Demeterförbundet är kontrollorganisation för biodynamisk odling och finns representerad i totalt 43 länder

Klassificeringen "Demeter Biodynamic" kräver utöver det 3-åriga övergångsstadiet även en noggrann utvärdering och eventuell reduktion av andelen importerad materiel som används för att driva gården.
Fullt användande av biodynamiska metoder under två år krävs.

Att inte certifiera sig
Det finns många vingårdar som tekniskt sett kan klassificeras som en ekologisk vingård, men som ändå väljer att
inte certifiera sig. Skälen till detta är många;
- för många mindre producenter är det en för riskabel satsning, om växterna skulle bli smittade har de inget botemedel att sätta in;
- i vissa länder tillåter inte klimatet ekologisk odling då för mycket fukt riskerar att skapa fungicider på vinrankorna
som kan ödelägga hela skörden om de inte behandlas;
- i många länder anser man att certifiera sin vingård som ekologisk (organic) eller biodynamisk är en ursäkt för att
vinet inte är lika bra som andra viner;
- vissa vill inte engagera sig i den byråkratiska process det innebär och heller inte betala den extra kostnaden.
- kostnaden involverad vid certifiering leder också till en dyrare slutprodukt, vilket vissa inhemska konsumenter ofta heller inte är beredda att betala.
- återigen vissa kanske inte håller med landets regerings standards, eller det kan vara för marknadsföringsmässiga skäl. Dessa är sonika inte tillåtna att märka sina produkter med "ekologiskt odlat".

Detta är till exempel fallet i stort sett hela Grekland, Frankrike och Sydafrika. Många anser det högst onödigt att specifikt uttrycka sitt tillvägagångssätt, eftersom det ses som en självklarhet att man jobbar utefter naturens egna villkor.

Alternativ/Hållbar vinodling
Inom denna alternativa typ av vinodling finns det oftast inga globalt fastställda regler hur man exakt ska gå tillväga i
sitt odlande, det finns i de flesta fall ingen som kontrollerar hur man odlar, och det finns heller inga bestämmelser
om vilka preparat som är tillåtna och vilka som inte är tillåtna. Vinodlarna tar med vingårdens ekologi i beräkningen
och försöker minimera kemikalisk behandling och energianvändning efter eget förnuft och samvete. Vissa vinodlare
av denna regim hänvisar skämtsamt till sig själva som "Vi är ekologiska. Om ingenting inträffar eller går fel";
menande att skulle vädrets makter inte vara med dem eller skulle ett parti av vingården bli smittat tar man till nödvändiga medel för att rädda avkastningen.